Rutiner ombord


 

 Ariel byggdes 1917 i norska Molde som fiskefartyg. Hennes namn var då Holmen och den första ägaren var HarØysundets Fiskerikompani. Holmen var för sin tid ett stort och modernt fartyg och hade redan från början både segel och en stark Bolinder tändkulemotor. Här i slutet av första världskriget var fiskepriserna höga och det gick att tjäna stora pengar genom att sälja fisk till de stridande länderna. På grund av kriget måste dock fartygen hålla sig nära kusten. På 20-talet gjorde Holmen också flera resor till både Grönland och Island.


Under andra Världskriget utsattes Holmen vid ett tillfälle för beskjutning av tyskt stridsflyg, med resultat att styrhytten sköts sönder. Den som tittar noggrant kan än idag se märken på ratten, där den träffades av granatsplitter. Efter kriget gick fartyget i både fiske och fraktfart, men då som rent motorfartyg.
Under en tid höll hon även på med smuggling, en verksamhet som upphörde i och med att Holmen sjönk på norska sydkusten i början av 70-talet.
Men historien var inte slut med det.
Bröderna Jernelius från Stockholm bärgade vraket, satte det i stånd och riggade henne åter som segelfartyg med ketchrigg. Samtidigt fick hon namnet Ariel.
Ariel hade nu riggats som ketch, efter engelskt mönster, som bl.a. skiljer sig från det norska genom att stormasten har salning och toppstång istället för pålmast, en rigg som hon fortfarande har kvar.
 

1984 köpte Haninge kommun Ariel vilket gör att det nu 91 år (läs 2008) gamla norska fiskefartyget fortfarande kan segla mot nya äventyr.
Skolsegelfartyget Ariel har nu mera hemma hamn i Dalarö.

Denna länk är Per Inge Drågen's hemsida, väldigt mycket fina bilder ifrån förr i tiden.

 

 

Ombord finns alltid en grundbesättning som består av 1 skeppare och 1-2 styrmän 1 byssachef samt de 3 matroser som arbetar på skutan. Sedan kommer då gästbesättningen till detta på max 15 personer, så max 23 personer ombord samtidigt. Ariel är ett skolsegelfartyg och alla som seglar med Ariel ingår i besättningen som delas upp i vaktlag och deltar i arbetet ombord. Detta görs enligt traditionellt schema "vaktschema". Vaktschemat delar in tiden i 4-timmars pass dygnet runt.

Sjövakten
Den vakt som ansvarar för navigationen och framförandet av fartyget  kallas "sjövakt". Sjövakten delas in i olika arbetsuppgifter som man turas om att utföra.

Rorsman, styr fartyget.
Utkik, håller uppsikt föröver på andra båtar mm.
Livbojsvakt, ansvarar för säkerheten  på däck.
Vissel, servar sjövakten.

Arbetsvakt
Den här vakten sköter om det som har med seglen att göra t.ex. hissning eller trimning. Arbetsvakten har även andra sysslor som är nödvändiga för att livet ombord skall fungera - städning, reparationer, underhåll mm.

Frivakt
Man är ledig

Byssavakt
Arbetet leds av byssachefen. Det är alltid viktigt med mathållningen ombord, -bra mat på rätt tid. En från varje vakt är byssavakt under ett dygn. Man börjar med att diska efter frukosten sen laga lunch, fixa fika, laga middag, fixa kvällsfika samt att laga frukosten morgonen därpå. Sedan skall det finnas fika till dem som antingen seglar på natten eller till de som går "hamnnattvakt". Byssavakten slipper att diska andras tallrikar och glas, det gör man själv.

Ankar- eller hamnvakt
När Ariel ligger för ankar eller i annan hamn sker vakthållningen efter särskilt schema. Vakten har till uppgift att bevaka fartyget, se till att fartyget inte draggar när hon ligger för ankar, vara på brandvakt, att kolla förtöjningarna när fartyget ligger i hamn  samt veta vilka som lämnar respektive kommer ombord.

Ett exempel på en 8-12 vakt på Ariel
Klockan 8 efter frukost går man på sjövakten om man är ute och seglar. Sjövakten är indelad så att man först t.ex. börjar att styra fartyget, sedan blir man utkik, livbojsvakt och tillsist men inte minst vissel. Varje "moment" gör man i en timme. När man är klar med sjövakten har klockan blivit 12 och man blir avlöst av de personerna som hade frivakt och har hunnit ätit lunch. När man har blivit avlöst går man på arbetsvakten i fyra timmar, har man tur så kan man börja med att äta lunch. Varje arbetsvakt har en del av fartyget att städa och 8-12 vakten som har arbetsvakt mellan 12-16 har förmånen att städa salongen i fartyget, sedan kanske något måste repareras eller seglen trimmas. Efter fyra timmar som arbetsvakt har man frivakt i fyra timmar sedan är det dags att  gå på sjövakten igen klockan 20 fram till klockan 24 (om man är ute och seglar annars är det annat schema).
Efter sjövakten är det egentligen dags att gå på arbetsvakten men för att man skall vara någorlunda utvilad så har man ingen arbetsvakt mellan klockan 20-08, under den tiden sköter sjövakten trimningen av seglen, så därför får denna vakt sova ända tills 07.30 då frukosten serveras. Efter frukost dags att gå på sjövakten igen klockan 8.

Övriga vakter ombord är 12-4 vakten och 4-8 vakten  med samma upplägg.